linijka.blogg.se

                    

Se min temporära frånvaro från bloggen som att jag varit i ide, eller som Baloo säger i uppkommande The Jungle Book då Bagheera förklarar att björnar i djungeln inte går i ide ”Not full hibernation, but i nap a lot.”

För det är det vi ska prata om nu tänkte jag, The Jungle Book.

Jag hade turen att med jobbet få chansen att se filmen i måndags och ordet jag skulle välja att beskriva den med är häftig. Jag lämnade biosalongen sugen på att de om den tecknade versionen som jag säkert inte har sett i sin helhet sen jag var 10, och jag kände mig lika förundrad som jag gjorde när jag såg den då.

Handlingen känner du till. Pojken Mowgli bor med djuren i djungeln, uppfostras av vargarna med sin ständiga väktare pantern Bagheera vakandes över honom. När tigern Shere Khan får reda på att en ’människo-valp’ finns bland dem gör han det till sitt mål att ha ihjäl pojken. Mowgli måste nu lämna det enda liv han någonsin känt och återvända till människobyn, platsen han kom från innan Bagheera hittade honom ensam i djungeln. Men Bagheera och Mowgli separeras på deras resa mot byn och Mowgli möter några minst sagt intressanta individer, både vänner och… well, not so much.

Filmen var riktigt bra, skulle jag se om den skulle jag däremot inte välja 3D. Mina vänner vet det här om mig (jag har sagt det allt för mycket), 3D gör mig bara snurrig. Och medan effekterna tidvis var riktigt coola med glasögonen på tycker jag inte det funkar i längden (för mig iaf). För er som gillar 3D- se den så, det här är verkligen bara en personlig preferens grundad i min egen bekvämlighet.

Visuellt var filmen något att skåda. Det kändes som att man var i djungeln, och det var näst intill omöjligt att se var animationen slutade och verkligheten började.

Utan att avslöja för mycket vill jag ta upp det som verkligen överraskade mig från första scenen. Rösterna. Jag känner till de flesta av skådisarna som gjorde rösterna, men holy shit vad de passade bra för karaktärerna. Bill Murray som Baloo framhävde den älskvärda komiken som omger karaktären, och Scarlett Johansen kör sin bästa förföriska stämma i sin roll som ormen Kaa. Mes chockerande (in a good way) vad dock Idris Elba som Shere Khan. My hats off to you my friend. I min vildaste fantasi skulle jag inte kunnat komma på en skådespelare som skulle kunna göra rösten till den sluta och ondskefulla tigern bättre. Simply marvelous.

Jag skulle kunna prisa många för deras fantastiska röst-insatser, men jag väljer istället att säga några ord om Neel Sethi, pojken som spelade Mowgli. Han var så realistiskt spelad! Jag såg i Mowgli mina systerdöttrar när de är på bushumör eller är frågvisa om ALLT. Och inte bara på grund av välskrivna repliker som levererats rätt, utan i hans kroppsspråk, hans miner, och hur han betonade vissa ord. Riktigt duktig kille, jag förstår varför den här nykomlingen fick en sån prestigefylld roll.

Kort och gott: Se den. Den är värd ett biobesök, speciellt om du gillar episka sagor.

PS Jag har trodde aldrig jag skulle relatera så mycket till en björn som jag gjorde i den här filmen. Baloo is my spirit animal <3 DS

The Jungle Book har världspremiär onsdag 13 april